Att gestalta med växter kräver en taktfast sinne där olika uttryck avlöser varandra med årstiderna men även med åren som går. Det är som att leda en orkester eller en brokig skolklass där man ska få alla att tillsammans spela samma melodi eller utvecklas optimalt som individ i en harmonisk gemenskap. Växtkomposition har många dimensioner att begrunda eller som för oss på Skärpa: behärska.
Den femte dimensionen som också tycks förbisedd av oss som jobbar med vegetation är växternas sätt att röra sig och hur man kan använda sig av den kunskapen för att skapa spännande/rofyllda/upplyftande/finstämda platser.
Är det att komponera den stilla formklippta elementet med en vajande perenn? Eller få en hel yta att bölja likt ett sädesfält? Eller att inte planera in det vibbrerande gräset framför sjukhusfönstret? Och kan man också genom den kunskapen också skruva upp intrycket på en plats och variera dess uttryck utifrån väder? Det femte elementet är med oss varje dag i Studion i Lund som ytterligare en parameter i den så ljuvliga växtkomponerandet.
Här kommer en filmsekvens från Prionagarden i Holland en stormig höstdag.
